IBS Awareness Month under april månad

Vad är IBS Awareness Month?

IBS Awareness Month är en internationell informationsmånad som äger rum varje år i april. Initiativet kommer från IFFGD, International Foundation for Gastrointestinal Disorders, som utsåg april till IBS Awareness Month år 1997.

Syftet är att öka medvetenheten om IBS, sprida pålitlig information och lyfta hur sjukdomen påverkar livskvalitet, arbete, socialt liv och psykiskt välbefinnande. Under april delar patientorganisationer, vårdaktörer, forskare och personer som lever med IBS information om diagnos, symtom, behandling och vardagsstrategier.

I sociala medier används ofta hashtaggen #IBSAwarenessMonth.

ANNONS

Varför behövs en månad för IBS?

IBS är vanligt, men fortfarande underskattat. Många får höra att de har “stressmage”, “känslig mage” eller “bara lite krånglig mage”, trots att IBS kan vara både långvarigt och begränsande.

IBS är inte farligt i betydelsen att det utvecklas till cancer eller förstör tarmen, men symtomen kan vara mycket besvärande. För vissa handlar det om tillfälliga skov, medan andra behöver planera vardagen utifrån toalettillgång, smärta, trötthet och oro för symtom.

IBS Awareness Month behövs därför av flera skäl:

• fler behöver förstå att IBS är en erkänd diagnos
• personer med symtom behöver veta när de bör söka vård
• vården behöver ge tydliga besked och undvika onödiga utredningar
• stigmat kring tarmbesvär behöver minska
• forskningen om funktionella mag-tarmsjukdomar behöver fortsatt uppmärksamhet

Hur vanligt är IBS?

Hur vanligt IBS är beror på vilka diagnoskriterier som används och vilken befolkning som undersöks. I internationella sammanhang anges ofta att IBS förekommer hos ungefär 5–10 procent av befolkningen enligt modernare kriterier. I svenska sammanhang nämns ofta siffror omkring 10–15 procent, och Läkartidningen har skattat prevalensen till cirka 11 procent.

Det viktiga är inte exakt vilken siffra man väljer, utan att IBS är ett mycket vanligt tillstånd. Det är också vanligt att personer har symtom under lång tid innan de får en tydlig diagnos.

Vilka symtom kan tyda på IBS?

IBS kännetecknas framför allt av återkommande buksmärta tillsammans med förändrad tarmfunktion. Det kan handla om diarré, förstoppning eller en växling mellan båda. Många har också gaser, uppblåsthet, känsla av ofullständig tarmtömning och symtom som kommer och går i skov.

IBS brukar delas in i olika undergrupper:

IBS-C: förstoppning dominerar.

IBS-D: diarré dominerar.

IBS-M: förstoppning och diarré växlar.

IBS-U: symtomen passar inte tydligt in i någon av grupperna.

Denna indelning är viktig eftersom råd och behandling ofta behöver anpassas efter vilket avföringsmönster som dominerar.

När bör man söka vård?

Den som har återkommande magont, diarré, förstoppning eller tydliga förändringar i avföringsmönster bör kontakta vården för bedömning, särskilt om besvären är nya, långvariga eller påverkar vardagen.

Det är särskilt viktigt att söka vård vid så kallade alarmsymtom. Det kan till exempel vara blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång, feber, nattliga symtom, blodbrist, nytillkomna tarmbesvär i högre ålder eller ärftlighet för tjocktarmscancer eller inflammatorisk tarmsjukdom.

IBS är en diagnos som ska ställas efter en medicinsk bedömning. Man ska inte självdiagnostisera långvariga eller nytillkomna mag-tarmbesvär utan att först ha uteslutit andra möjliga orsaker.

Vad kan ökad medvetenhet leda till?

Ökad medvetenhet om IBS kan göra stor skillnad. För den som lever med symtom kan kunskap minska oro och göra det lättare att söka vård. För vården kan ökad kunskap leda till snabbare diagnos, bättre information och mer individanpassade råd.

Det kan också minska skam. Tarmbesvär är fortfarande något många tycker är svårt att prata om, trots att symtomen är vanliga. När IBS uppmärksammas öppet blir det lättare att förstå att besvären är verkliga, vanliga och möjliga att hantera.

Samtidigt är det viktigt att IBS-information är faktabaserad. Det finns många förenklade råd på nätet, särskilt om specialkost, tarmflora, probiotika och olika tester. Vissa råd kan låta lockande men sakna stabilt vetenskapligt stöd. IBS Awareness Month bör därför inte bara sprida information – utan bra information.

IBS Awareness Month och sociala medier

Under april används ofta #IBSAwarenessMonth i sociala medier. Det kan vara ett sätt att hitta berättelser från andra som lever med IBS, ta del av kampanjer och sprida kunskap.

Men som alltid med hälsoråd i sociala medier gäller det att vara kritisk. Personliga erfarenheter kan vara värdefulla, men de är inte samma sak som medicinska rekommendationer. Råd som fungerat för en person med IBS fungerar inte nödvändigtvis för någon annan.

Särskilt försiktig bör man vara med råd som uppmanar till stora kostbegränsningar, långvariga elimineringsdieter, dyra tarmtester eller generella rekommendationer om probiotika. IBS är individuellt, och behandling bör utgå från symtom, diagnos och professionell bedömning.